Allt fler journalister tvingas lämna sina hemländer för att undkomma hot, fängelse eller död. Under de senaste fem åren har 1 468 journalister från mer än 60 länder fått stöd av Reportrar utan gränser (RSF). Nu publicerar RSF en karta som visar hur den globala exilen bland journalister har vuxit sedan 2021.
På bara fem år har antalet länder som journalister tvingas fly från mer än fördubblats – från 19 år 2021 till 40 år 2025. Antalet journalister i exil som fått stöd av Reportrar utan gränser (RSF) ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Det uppgick till 235 stycken år 2021, jämfört med 243 år 2025.
– För att försvara rätten till tillförlitlig information måste länder ge journalister i exil ett effektivt skydd. De är ofta den sista försvarslinjen mot desinformation och propaganda, säger Vianney Loriquet, datajournalist och chef för pressfrihetsindex.
Krig och organiserad brottslighet tvingar journalister i exil
Försämrad säkerhet och politiska kriser i flera regioner i världen gör att allt fler områden blir platser som journalister flyr från.
Afrika söder om Sahara
De återupptagna striderna i östra delen av Demokratiska republiken Kongo (DRK) leder till att journalister lämnar. År 2025 flydde 21 journalister från landet med stöd från RSF, främst till Burundi och Uganda. I Sahel sprider sig journalistflykten till ett växande antal länder – däribland Mali, Tchad, Guinea, Burkina Faso och Senegal.
Latinamerika
Påtryckningar från narkotikakarteller mot oberoende journalistik, instabilitet och auktoritära åtgärder från regimer som de i El Salvador och Venezuela är en utveckling som oroar. Sedan den 1 januari 2026 har sex journalister dödats i Mexiko, Colombia och Guatemala. I regionen har dussintals journalister gått i exil.
Afghanistan
Efter Kabuls fall den 15 augusti 2021 är Afghanistan det land från vilket flest journalister tvingas i exil. På fem år har 677 afghanska journalister flytt sitt land med stöd från RSF. Journalisterna är utspridda i över 28 länder.
Enligt RSF:s siffror nåddes toppen av utflyttningarna 2022, då 183 afghanska journalister tvingades i exil. År 2025 tvingades ytterligare 82 journalister att lämna landet. Men de 677 afghanska journalisterna är inte heller säkra i länderna dit de flytt. Spänningar mellan den pakistanska regeringen och talibanregimen gjorde att Pakistan började massutvisa afghanska flyktingar 2023. Minst 50 journalister tvingades återvända till Afghanistan. Uppehållstillstånd för afghanska flyktingar förnyas numera sällan, vilket innebär att journalister som flytt befinner sig olagligt i Pakistan.
– Efter att ha tillbringat en hel dag på ett pakistanskt polisarrestcenter tvingades jag betala 115 000 pakistanska rupier [cirka 350 euro] för att inte bli utvisad och för att säkerställa min frigivning. I början av februari bad min hyresvärd mig att lämna bostaden, berättade en afghansk journalist som lever som flykting i Islamabad för RSF i mars 2026.
I Afghanistan fortsätter talibanregimen att strama åt offentligheten. Enligt uppgifter från RSF:s barometer sitter fortfarande fem journalister officiellt fängslade.
För afghanska journalister blir valmöjligheterna alltmer begränsade för varje år som går: att försvinna från media, gå i exil eller riskera att fängslas.
Myanmar
Under de senaste fyra åren har över hundra journalister som stöds av RSF tvingats fly landet. Sedan kuppen i februari 2021 har den burmesiska militärjuntan bedrivit ett stenhårt förtryck av pressen. Sju journalister och pressfrihetsförsvarare har dödats. Totalt tros omkring 300 burmesiska journalister ha sökt sin tillflykt till Thailand för att undkomma terrorn. I exil arbetar dessa journalister för låga arvoden, utan rättslig status eller sjukförsäkring.
RSF har gett stöd till mer än 350 burmesiska journalister, både de som fortfarande befinner sig i landet och de som lever i exil, framför allt genom projektet ”Myanmar Press Freedom Project” som lanserades i Thailand i oktober 2024.
Ryssland
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebar en vändpunkt. 2022, när regimens förföljelse av den oberoende pressen var som mest intensiv, fick 78 journalister stöd från RSF, jämfört med fyra året innan. Sammanlagt har 160 ryska journalister som fått stöd från RSF tvingats i exil sedan 2021.
I takt med att den oberoende journalistiken försvinner från ryskt territorium blir redaktioner i exil en av de sista källorna till fri information för allmänheten. Enligt en annan rapport från JX Fund och The Fix är 63 oberoende ryska medier baserade utomlands fortfarande aktiva, trots en prekär situation, fastklämda mellan minskande finansiering från USA och ständigt tryck från Kreml.
Egypten och Turkiet tar emot journalister
I flera länder går mottagandet av journalister som flyr från konfliktområden hand i hand med att inhemska reportrar som är kritiska mot myndigheterna tvingas i exil. Sedan 2021 har minst 31 journalister som stöds av RSF, främst sudaneser och palestinier, funnit en fristad i Egypten. Totalt tros mer än 300 journalister ha flytt konflikten i Sudan till Egypten. Vissa fortsätter att rapportera, däribland sudanesiska medier som har etablerat sin verksamhet i Egypten.
Dessa medier lever dock fortfarande under hot om censur från den sudanesiska regeringen, med hjälp av dess egyptiska allierade.
– Hot och trakasserier, allt från utvisning ur landet till dödshot och smutskastningskampanjer, har riktats mot redaktionen på Sudania 24, särskilt programledaren, som pressades att göra ett uttalande till stöd för den sudanesiska armén” berättade en anonym journalist från kanalen för RSF år 2025.
Minst elva journalister flydde från Egypten under samma period. Under president Abdel-Fattah el-Sissis militärdiktatur förblir landet – trots nyligen genomförda frigivningar, som den av Alaa Abdel Fattah – ett av världens största fängelser för journalister. 18 av dem sitter för närvarande fängslade för att de utövat sitt yrke.
Turkiet är en regional knutpunkt för flyktingar. Sedan 2021 har landet tagit emot minst 46 journalister i exil från Afghanistan, Palestina eller Syrien. Men för journalister i Turkiet är det fortfarande en stor utmaning att arbeta oberoende. Minst tio av dem flydde landet mellan 2021 och 2025, enligt uppgifter från RSF:s stödprogram (en siffra som sannolikt är betydligt lägre än det faktiska antalet, som uppgår till flera dussin).
Journalistik i exil: ett skydd mot desinformation – men brister i mottagandet
RSF har tagit fram rekommendationer för länder som tar emot journalister i exil. Rekommendationerna är indelade i tre huvudområden: rättsligt skydd, ekonomiskt stöd och kapacitetsuppbyggnad.
1. Stärk det rättsliga skyddet
Bevilja långsiktiga visum för att ge journalister som är utsatta för hot och deras familjer ett omedelbart skydd som kan förnyas.
Underlätta utfärdandet av långsiktiga uppehålls- och arbetstillstånd så att journalister i exil lättare kan etablera sig och återuppta sitt arbete i värdlandet, särskilt när en snabb återvändo till hemlandet inte är realistisk.
Inrätta mekanismer som gör det möjligt för hotade journalister att snabbt larma polisen vid gränsöverskridande repression.
Införa lagstiftning som ålägger digitala plattformar att agera mot trakasserier riktade mot journalister, för att skydda journalister i exil från gränsöverskridande repression och näthat.
2. Stöd långsiktig ekonomisk hållbarhet
Finansiera befintliga program, såsom Journalism in Exile Fund, för att möjliggöra en övergång från projektbaserad finansiering till långsiktig och hållbar verksamhetsfinansiering för medieorganisationer i exil.
Underlätta registreringen av medieorganisationer i exil samt erbjuda skattebefrielser och offentliga bidrag under deras första verksamhetsår.
Finansiera och främja mediecenter som erbjuder medieorganisationer i exil gemensamma arbetsplatser, produktionsverktyg och mentorprogram, såsom Voix en exil i Frankrike.
3. Stärk exilmedier
Stöd utvecklingen och den gemensamma användningen av teknik och lösningar för att kringgå censur, såsom satellitpaketet Svoboda eller Collateral Freedom, så att medieorganisationer i exil kan bryta igenom den statliga censuren i sina ursprungsländer.
Uppmuntra medieorganisationer i exil att certifiera sina redaktionella arbetsmetoder, bland annat genom att ansluta sig till internationella standarder som Journalism Trust Initiative. Detta stärker deras motståndskraft mot yttre påtryckningar som kan äventyra deras journalistiska integritet.
Finansiera utbildningsprogram som gör det möjligt för journalister i exil att fortsätta utveckla sin kompetens inom områden som cybersäkerhet, juridisk och ekonomisk förvaltning, digital säkerhet, granskning med hjälp av öppna källor (OSINT), publikanalys och andra relevanta områden.
