Reportrar utan gränser (RSF) stöder Rysslands oberoende journalister och medier som fortsätter förmedla tillförlitlig nyhetsbevakning. Detta trots de kraftiga åtgärder som Kreml infört i samband med kriget i Ukraina, åtgärder som spädde på det redan svåra läget för oberoende journalister i landet.
Roskomnadzor, (den ryska myndigheten som ansvarar för att övervaka publicering i medier och på nätet) har blivit ett "sanningsministerium",som det oberoende journalist- och mediearbetarförbundet påpekar.
Orden "krig", "attack" och "invasion" är nu förbjudna i media. Endast information från ”officiella ryska källor” – försvarsministeriet – är nu tillåten. Information om militära förluster eller ”militär moral” har redan varit hemligstämplade sedan oktober. Varje försök att tillhandahålla sådan information riskerar att leda till åtal eller införande på listan "utländska agenter".
I går blockerade Roskomnadzor åtkomst till minst sex onlinemedier på grund av deras krigsbevakning – Nastoyashchee Vremya, Krym Realii, opositionella mediahuset The New Times, studenttidningen Doxa, den ryska versionen av nyhetsbyrån Interfax-Ukrainaoch den ukrainska regeringsvänliga nyhetssajten Gordon.
– Informationskriget är i full gång i Ryssland, säger Jeanne Cavelier, chef för RSF:s kontor för Östeuropa och Centralasien.
– President Vladimir Putin använder sig av all media, för att rättfärdiga invasionen av Ukraina för ryska medborgare, genom att dölja krigets offer. Men Pravda-eran är över. Vi stöder oberoende medier som tillhandahåller tillförlitlig nyhetsbevakning i denna mycket svåra situation.
Åtal
Roskomnadzor har också inlett rättsliga processer mot minst tio medier, inklusive Radio Echo of Moscow, den populära nyhetssajten Mediazona, Dozhd TV och undersökande tidningen Novaya Gazeta, för "spridning av falsk information".
Novaya Gazetas högprofilerade redaktör, Nobels fredspristagare Dmitrij Muratov, publicerade en video som uppmanade till en stor antikrigsrörelse och publicerade tidningens nummer den 26 februari på både ryska och ukrainska - en uppvisning av solidaritet.
Det var förmodligen för att ha lagt ut en video – innehållande ordet ”krig” – på sin hemsida som branschtidningen Journalist också åtalas, även om den senare tog bort videon.
Roskomnadzor anklagade dessa medier för att publicera "falsk information om beskjutningen av ukrainska städer och om antalet dödade civila i Ukraina, som ett resultat av den ryska arméns agerande, såväl som innehåll där den pågående operationen kallas en ”attack, invasion eller en krigsförklaring."
Efter att ha fått varningar från Roskomnadzor raderade andra medier innehåll som inte föll i Kremls smak eftersom de fruktade att deras webbplatser kunde blockeras eller att de kunde bötfällas upp till 5 miljoner rubel (mer än 50 000 euro). Detta var fallet med Prospekt Mira, en onlinemedia från sibiriska staden Krasnoyarsk, som var tvungen att ta bort en artikel som hänvisade till explosioner i ukrainska städer.
Sociala medier har också varit under attack. Internetleverantörer har begränsat åtkomsten till Twitter, medan Roskomnadzor har börjat begränsa åtkomsten till Facebook, efter att Facebook beslutat att minska sökmotorernas resultatlänkar till vissa statligt ägda och regeringsvänliga medier. Detta meddelade Facebook den 25 februari.
Pavel Durov, grundaren av den krypterade meddelandetjänsten Telegram, sa att han planerar att begränsa åtkomsten till sin plattform i Ukraina och Ryssland på grund av den okontrollerade spridningen av falska nyheter på många Telegram-kanaler, men han drog senare tillbaka påståendet.
Journalister arresteras
Journalister har arresterats för krigsrelaterad rapportering. Polina Ulanovskayafrån webbplatsen SotaVision och minst tre andra reportrar från lokala nyhetssajter – 93.ru:s Valeria Dulskayaoch Yuga.rus Valeria Kirsanovaoch Nikita Zyrianov– arresterades godtyckligt när de bevakade en antikrigsdemonstration i den sydvästra staden Krasnodar den 27 februari. De släpptes samma kväll.
Tre reportrar med RFE/RL:s ryska tjänst Radio Svoboda – Ivan Voronin, Artyom Radyginoch Nikita Tatarskiy– greps när de rapporterade från en antikrigsprotest i Moskva den 24 februari och tillbringade sex timmar på en polisstation innan de släpptes utan åtal när deras advokater ingrep.
Novaya Gazeta-journalisterna Ilya Azar och Ivan Zhilin och två Radio Svoboda-journalister, reportern Sergei Khazov-Kassia och fotografen Andrei Kiselev, tillbringade mer än två timmar på en polisstation den 26 februari efter att ha arresterats när de förberedde sig för att rapportrera från en antikrigsprotest i Belgorod, en stad nära den ukrainska gränsen.
När de två journalisterna från Novaya Gazeta besökte ett sjukhus i syfte att intervjua skadade personer som hade förts dit, bad en vakt dem att lämna, rapporterade de i en artikel som publicerades samma dag. "Igår blev en journalist från Belsat [en belarusisk exil-TV-kanal baserad i Polen] bryskt behandlad på detta sjukhus och tvingades radera alla sina foton", rapporterade de, och tillade att "hon säger att hon såg mer än vi gjorde."
Trakasserier
Som offer för regeringens förtryck har även journalister protesterat, trots de risker dom utsätter sig för.
Några har arresterats medan de stått på egen hand med en skylt som kritiserar censur – den enda tillåtna formen av protester. Andra har utsatts för påtryckningar. Till exempel uteslöts Elena Chernenko, chefen för affärsdagstidningen Kommersants utrikesdesk, från den grupp Kreml-ackrediterade reportrar som har tillträde att följa utrikesministeriets pressmöten. Uteslutningen kom efter publicering av ett öppet brev mot kriget, som undertecknades av mer än 300 journalister.
Statliga medier går under tiden in i striden. TV-kanalen Rossiya 1 beslutade den 27 februari att ge mycket mer sändningstid till program med regeringspropaganda, som talkshowen som presenterades av Vladimir Soloviev, en programledare som är föremål för internationella sanktioner.
– I Ryssland borde ryska tjänstemän och journalister rensas ut om de inte stöder Putin, sa Soloviev under sin tv-show den 24 februari.
Ryssland är rankat på plats 150 av 180 länder i RSF:s pressfrihetsindex för 2021.
