Belarus journalister i exil

Belarus journalister i exil  

Belarus är ett av de svåraste länderna i Europa för oberoende journalister att arbeta i. Sedan det riggade presidentvalet 2020 är journalistkåren en måltavla för regimen och minst 300 journalister har tvingats i exil, bland annat till Ukraina där kriget rasar. Nu kämpar de för att bevaka sitt hemland på distans.

– Jag arbetade som fotograf i 20 år. I Belarus var jag ett namn, jag var känd. Även om jag blev av med jobbet på redaktionen där jag arbetade kunde  jag snabbt få jobb någon annanstans. Utomlands är det en omöjlig situation, en omöjlig uppgift att hitta jobb för konkurrensen är så stor.

Det säger bildjournalisten Vadim Zamirovski som först sökte en tillflyktsort i Ukraina men när kriget bröt ut tvingades han fly ännu en gång. Zamirovski är en av de belarusiska  journalister som skolat om sig och lämna yrket på grund av svårigheter att försörja sig som journalist i exil.

Vilka blir konsekvenserna när journalister tvingas lämna Belarus och – i värsta fall – yrket?

Reportrar utan gränser Sverige har tagit fram en rapport i samarbete med det oberoende journalistförbundet Belarusian association of journalists (BAJ). Rapporten bygger på djupintervjuer med belarusiska exiljournalister och beskriver situationen för de som – mot alla odds – fortsätter kämpa för att rösterna från och om Belarus inte ska tystna.

Från augusti 2020 till oktober 2021 såg sig 300 journalister tvingade att fly sitt hemland, enligt statistik från BAJ. Den här rapporten, som färdigställdes  innan kriget i Ukraina bröt ut, handlar om dem och visar på flera av de utmaningar som nu även de journalister som flyr Ukraina och Ryssland står inför.

–  Det största problemet är att bli fråntagen ett dagligt sammanhang. Att inte kunna interagera och träffa de människor som bor i ditt eget land, att inte kunna insupa atmosfären, vad som pågår, vad folk pratar om. Det skapar någon sorts konstgjord situation där man är alienerad från verkligheten. Det är jättesvårt att jobba utanför ett sammanhang, säger journalisten Iryna Arakhovskaya som lever i exil i Warszawa, Polen.

I rapporten presenteras rekommendationer för hur myndigheter, civilsamhället och organisationer bör stötta journalister som tvingats i exil.

Sverige och andra EU-länder bör skapa strukturer för att kunna ta emot exiljournalister och ge dem förutsättningar att snabbt och flexibelt kunna fortsätta rapportera om sina hemländer även i exil.  Annars tystnar den oberoende journalistiken i östra Europa och pressfriheten släcks ner.

Läs rapporten här. 

Foto: Violetta Savchits