Myndigheter som försvårar utlämnandet av offentliga handlingar, hot mot journalister och en växande oro för desinformation. Det är några av resultaten i Reportrar utan gränsers nya rapport Stängda dörrar, där 25 lokal- och regionaljournalister beskriver pressfrihetens villkor i Sverige inför valet 2026.
Det tydligaste resultatet handlar om öppenheten i offentlig sektor. 20 av 25 journalister upplever att myndigheter och andra offentliga aktörer har blivit mer slutna jämfört med för fem år sedan. 21 av 25 har under det senaste året varit med om att en myndighet försvårat tillgången till handlingar eller information.
Journalisterna beskriver handlingar som maskas, dröjer och höga avgifter för att få ut dokument. De berättar också om politiker och tjänstepersoner som undviker intervjuer eller hänvisar journalister till kommunikatörer.
– Sverige var först i världen med offentlighetsprincipen. Nu ser vi hur den riskerar att gröpas ur, droppe för droppe. Det här är kanske den allvarligaste varningssignalen i rapporten. Offentlighetsprincipen finns kvar i grundlagen, men journalisterna vi intervjuade säger att de möts av onödiga hinder som gör det svårare för dem att granska makten, säger Erik Larsson talesperson för Reportrar utan gränser Sverige.
Hot och trakasserier – en del av vardagen
Rapporten visar också att hot och trakasserier är en del av många lokaljournalisters arbetsvardag. 16 av 25 uppger att de har utsatts under det senaste året. Det handlar om allt från hotfulla mejl och telefonsamtal till uthängningar, juridiska hot och allvarliga fysiska situationer.
Samtidigt beskriver många ett starkt stöd från kollegor, chefer och ansvariga utgivare. De flesta säger att de fortsätter publicera trots påtryckningarna. Problemen finns framför allt runt redaktionerna.
Oro finns också för utvecklingen framåt. 16 av 25 anser att pressfriheten har försämrats under de senaste fem åren. 15 av 25 tror att den kommer att fortsätta försämras. Desinformation och propaganda hör till de hot som journalisterna rankar högst, tillsammans med politisk påverkan, lagstiftning och hot om stämningar.
– Sverige har fortfarande en stark pressfrihet. Men den kan inte tas för given. Det som oroar i den här rapporten är den gradvisa förskjutningen. Ett hinder här, en fördröjning där, ett drev mot en reporter. Var för sig kan händelserna se små ut. Tillsammans förändrar de journalisternas möjligheter att göra sitt jobb, säger Erik Larsson.
Några resultat från rapporten
- 20 av 25 upplever att myndigheter och offentliga aktörer blivit mer slutna jämfört med för fem år sedan.
- 21 av 25 har det senaste året varit med om att en myndighet försvårat tillgången till handlingar eller information.
- 16 av 25 uppger att de utsatts för hot eller trakasserier under det senaste året.
- 16 av 25 anser att pressfriheten försämrats under de senaste fem åren.
- 15 av 25 tror att pressfriheten kommer att fortsätta försämras de kommande fem åren.
Rekommendationer till nästa regering
I rapporten presenteras fem rekommendationer. Reportrar utan gränser vill bland annat att nästa regering stärker offentlighetsprincipen i praktiken, ökar Sveriges motståndskraft mot desinformation och påverkansoperationer samt stärker stödet till lokal journalistik och public service. Reportrar utan gränser vill också se en bredare användning av Journalism Trust Initiative, JTI, för att öka transparensen kring seriösa mediers arbetssätt och finansiering.
Rapporten bygger på en enkät med 25 fast anställda journalister inom framför allt lokal och regional press från olika delar av Sverige. Materialet samlades in mellan mars och maj 2026. Undersökningen gör inte anspråk på att statistiskt representera hela den svenska journalistkåren, utan ska läsas som en kvalificerad lägesbild av lokaljournalistikens villkor inför valet.
Läs rapporten: Stängda dörrar – Lokaljournalister om pressfrihetens utmaningar valåret 2026
