Reportrar utan gränser (RSF) uppmanar den kinesiska regimen att omedelbart frige journalisterna Liu Hu och Wu Yingjiao. Gripandena skedde efter att journalisterna avslöjat korruption inom lokala myndigheter.
Den 1 februari 2026 greps journalisterna Wu Yingjiao och Liu Hu av polisen misstänkta för ”olaglig affärsverksamhet” och ”falska anklagelser”. Frihetsberövandena skedde efter publiceringen av en granskande artikel som lades ut på det kinesiska sociala mediet Wechat den 29 januari 2026. Granskningen avslöjade korruption kopplad till Pu Fayou, partisekreterare i Pujiang, Sichuanprovinsen. Artikeln har sedan dess tagits bort.
Innan Liu Hu greps lade han upp skärmdumpar på Wechat av meddelanden som han mottagit från en tjänsteman vid Chengdus disciplinnämnd och tillsynskommission. I meddelandena uppmanar tjänstemannen Liu Hu att ta kontakt med kommissionen och påpekar att klagomål ska lämnas in via officiella kanaler i stället för att publiceras i medierna.
Fientligt klimat mot journalistik
– Vi är bestörta över gripandet av Liu Hu och Wu Yingjiao. Gripandena visar hur restriktivt och fientligt Kina blivit mot oberoende journalistik. Under Xi Jinpings ledning har kontrollen över nyhetsrapporteringen skärpts till totalitära nivåer. Oberoende journalister betraktas som ett hot mot staten. Vi uppmanar det internationella samfundet att intensifiera trycket på den kinesiska regimen, säger Aleksandra Bielakowska, opinionsansvarig vid RSF:s Asien- och Stillahavskontor.
Wu Yingjiao är en undersökande journalist och frilansfotograf som har nominerats till flera journalistpriser. Liu Hu arbetade tidigare som undersökande reporter på New Express, och är känd för att ha avslöjat korruption bland tjänstemän. Han greps i Peking 2013, anklagad för att ha ”startat bråk och provocerat fram problem” genom att ha ”fabricerat och spridit rykten”, men släpptes senare mot borgen efter att ha suttit fängslad i 364 dagar. 2014 utsågs Liu Hu till en av årets ”100 informationshjältar” av RSF.
Förtrycket hårdnar
I Kina hårdnar förtrycket mot oberoende och tillförlitliga medier. Att arbeta som journalist blir allt farligare.
Nästan alla officiella medier kontrolleras av staten och landets journalister tvingas vända sig till sociala medieplattformar som Wechat för att nätverka, hitta källor och publicera. Detta trots sträng statlig censur och övervakning. Kinesiska oberoende journalister bevakar ofta sociala och politiska frågor och använder offentliga konton för att publicera, trots att risken är hög för att deras artiklar raderas och deras konton stängs av. För att undvika att upptäckas använder dessa journalister ofta pseudonymer.
Sedan ledaren Xi Jinping kom till makten 2012 har Kina återgått till ett klimat som påminner om Mao-eran. Oberoende journalistik kriminaliseras och bestraffas hårt.
Systematisk förföljelse av pressen exporteras nu utanför Kinas gränser genom transnationell repression, uppköp av medier, en medveten strategi för att tysta kritik och främja Pekings auktoritära modell.
Kina är världens största fängelse för journalister. Just nu sitter123 journalister fängslade. Kina rankas på 178:e plats av 180 länder och territorier i RSF:s pressfrihetsindex för 2025.
Foto: RSF
