Journalister i Tyskland utsätts i ökande grad för hot, hat och attacker – både på gatan och på nätet. En ny rapport från Reportrar utan gränser visar hur politisk polarisering och digitala påverkanskampanjer urholkat pressfriheten.
I rapporten Focus 2026 från Reportrar utan gränser Tyskland (RSF) beskrivs ett allt mer skört medielandskap, präglat av fysiska attacker, näthat, politiska påtryckningar och bristande politiska svar – både nationellt och på EU-nivå.
Många journalister i Tyskland ser i dag det systematiska ifrågasättandet av journalistiskt arbete som ett av de största hoten mot pressfriheten. Utvecklingen drivs, enligt rapporten, på av politiska aktörer, digitala trakasserier och nya medieformat som ger oseriösa aktörer ökad räckvidd genom polarisering och desinformation.
Flera attacker mot journalister
Under flera år har denna utveckling, tillsammans med ett hårdnande samhällsklimat, lett till ökade säkerhetsrisker. Reportrar utan gränser Tyskland har dokumenterat och verifierat totalt 55 attacker mot journalister och redaktioner. Året innan registrerades 89 incidenter.
Bevakningen av demonstrationer och högerextrema miljöer har varit särskilt farlig, precis som tidigare år. Enstaka attacker rapporterades även från vänsterextrema aktörer och från säkerhetsstyrkor.
Redaktionerna fortsatte att präglas av ett spänt klimat kring rapporteringen om Palestina och Israel. Under 2025 mötte journalister återkommande hinder när de rapporterade om människorättsbrott begångna av den israeliska armén. I bevakningen av Gazakriget blev medielandskapet allt mer splittrat. Journalister som rapporterade om kritik mot den israeliska regeringens agerande i Gaza utsattes för smutskastning, kartläggning och anklagelser om antisemitism. Samtidigt angreps journalister som rapporterade ur ett israeliskt perspektiv av antisemitiska hatkampanjer och förtal – enbart för att de utförde sitt arbete.
Journalister i exil som lever i Tyskland blir också återkommande måltavlor för sina auktoritära hemländer. Regimer försöker tysta dem genom hot om våld, riktade mot journalisterna själva eller deras familjer. De övervakas och hindras från att rapportera.
För afghanska, ryska och iranska journalister är situationen i hemländerna i vissa fall livshotande. Detta förvärras av att humanitära mottagningsprogram har stoppats och av att den tyska regeringen inte har infriat sina löften om skydd eller vidarebosättning för dessa reportrar.
Techbolagen låter polariseringen frodas
Politiken under Donald Trumps andra mandatperiod har också påverkat den offentliga debatten och medielandskapet i Tyskland. Stora techbolag låter politisk polarisering frodas på sina plattformar. Trumpadministrationen stöder deras motstånd mot EU:s reglering. Algoritmerna gynnar desinformation. Plattformarna underlättar ryska påverkansoperationer. Integrerad faktagranskning har avskaffats.
De stora plattformarna möjliggör hatpropaganda och politiska försök att styra spridningen av nyhetsrapportering i kontroversiella frågor för att nå maximal räckvidd. Tysk och europeisk lagstiftning svarar med fortsatt passivitet. Det fördjupar samhällsklyftorna och bidrar till att människor i Tyskland medvetet ställs mot varandra.
– Journalistik, politik och civilsamhälle får inte ge vika för de tekniska krafter som används för att urholka informationssektorn av makt- och vinstintressen, säger Katharina Viktoria Weiß, Tysklandsansvarig på Reportrar utan gränser och medförfattare till rapporten.
Få framsteg i Tyskland
På EU-nivå har angreppen på helkrypterad (end-to-end-krypterad) kommunikation genom generell chattkontroll tillfälligt stoppats. Samtidigt kvarstår användningen av så kallade statstrojaner av den tyska underrättelsetjänsten BND som ett allvarligt problem. Reportrar utan gränser har anmält detta till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
EU-direktivet mot strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta kritiker, så kallade SLAPP-stämningar, har ännu inte införlivats i tysk lag. Regeringens nuvarande förslag ger i praktiken ett svagt skydd för utsatta journalister.
Sammantaget har få framsteg gjorts i den tyska mediepolitiken för att stärka journalistik och mediemångfald. Trots löften i regeringskoalitionens avtal finns fortfarande inga planer på skatteincitament för idéburen journalistik. Den sedan länge nödvändiga höjningen av radio- och tv-avgiften blockeras fortsatt av de tyska delstaterna. Endast reformen av public service-avtalet har till slut ratificerats – efter långdragna förhandlingar.
Tyskland ligger på plats 11 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2025.
Foto: RSF
