Colombias nye president Abelardo de la Espriella har en lång historia av konflikter med medier och har upprepade gånger använt rättsprocesser mot journalister. Med statens makt bakom sig förändras hotbilden, varnar Juan Pablo Madrid-Malo från pressfrihetsorganisationen FLIP.
Abelardo de la Espriella tillträdde som Colombias president den 7 augusti. Han är en välkänd brottmålsadvokat som har kopplats till flera uppmärksammade rättsfall och kontroversiella personer i Colombia. Han är också en av de offentliga personer som gått hårdast åt landets journalister.
Juan Pablo Madrid-Malo är samordnare för Centrum för yttrandefrihetsstudier vid Fundación para la Libertad de Prensa (FLIP). Reportrar utan gränser Sverige har sedan 25 år tillbaka ett Sidafinansierat pressfrihetsprojekt tillsammans med FLIP i Colombia. Han befarar att de kommande fyra åren blir mycket svåra för landets medier.
– Det som förändrades den 7 augusti är maktobalansen. En mäktig advokat som driver rättsprocesser mot en journalist är ett problem. När en president gör det har han tillgång till hela statsapparaten, säger han.
Har stämt journalister
Abelardo de la Espriella blev först känd genom stiftelsen FIPAZ, som arbetade för att begränsa utlämningen av medlemmar ur den paramilitära organisationen AUC till USA. Under åren har han byggt upp advokatbyrån De la Espriella Lawyers och blivit känd för sina kontakter med personer i maktställning.
Samtidigt har FLIP dokumenterat hur han använt både civilrättsliga stämningar och brottsanmälningar mot journalister. Bland annat har han stämt FLIP:s tidigare chef Jonathan Bock.
Journalisten Cecilia Orozco har utsatts särskilt hårt. Enligt Juan Pablo Madrid-Malo har Abelardo de la Espriella inlett fler än sex rättsprocesser mot henne. Ett av fallen rörde bland annat att hon kallat honom ”filipichín” (ungefär ”sprätt”) i en krönika.
I ett numera raderat inlägg i sociala medier beskrev presidenten själv sin ”metod” mot journalister som han ansåg hade förtalat honom: först en brottsanmälan, så att en fällande dom skulle följa dem resten av livet, sedan en civilrättslig process för att ta ifrån dem det lilla de ägde.
– Enligt våra uppgifter är han en av de offentliga personer som har agerat mest aggressivt mot pressen i Colombia, säger Juan Pablo Madrid-Malo.
Angrep medier under valrörelsen
Under presidentvalrörelsen såg FLIP ett återkommande mönster. Abelardo de la Espriella ifrågasatte journalisters oberoende, anklagade journalister och medier för att ha dolda politiska agendor och angrep reportrar som granskade frågor med koppling till hans kandidatur. Vid ett tillfälle utsatte han också en kvinnlig radiojournalist för sexuella trakasserier i direktsändning.
Han har kallat FLIP för en ”vänsterorganisation”. I en tv-intervju hävdade han dessutom att vissa journalister ägnade sig åt politisk propaganda och sade att det inte skulle gå bra för dem under hans regering.
– Det var det mest oroande uttalandet under valrörelsen. Det kan uppfattas som ett löfte om att journalister ska behandlas olika beroende på hur de rapporterar om regeringen. Det är inte förenligt med det ansvar han nu har som president, säger Juan Pablo Madrid-Malo.
Dagen före presidentinstallationen lovade Abelardo de la Espriella att värna pressfriheten och alltid försvara yttrandefriheten. Men han lade till att journalistiken måste hålla sig till sanningen och fakta.
Juan Pablo Madrid-Malo varnar för att den typen av formuleringar kan ge makthavare utrymme att själva avgöra vilken journalistik som ska betraktas som sann.
– Historiskt har sådana villkor öppnat dörren för att makten bestämmer vilken rapportering som är sann eller falsk, säger han.
Risk för övervakning och trakasserier
Som president har Abelardo de la Espriella tillgång till underrättelseapparaten och kan påverka såväl den statliga annonseringen som public service-medier. Juan Pablo Madrid-Malo är oroad för att dessa maktmedel kan användas för att inskränka pressfriheten.
– Riskerna sträcker sig från att presidenten fortsätter att angripa enskilda journalister offentligt till att statliga verktyg används för att trakassera dem. I värsta fall kan det handla om statsunderstödd övervakning och underrättelseverksamhet. Det är också mycket sannolikt att de digitala trakasserierna från hans anhängare fortsätter. Bara tiden kan utvisa vad som händer, men med tanke på Colombias historia av angrepp mot journalister behöver man inte vara paranoid för att se de här riskerna, säger han.
Även regeringens säkerhetspolitik kan påverka journalister i konfliktdrabbade områden. Beslut som rör den statliga skyddsmyndigheten UNP kan försämra skyddet för hotade journalister och människorättsförsvarare.
Radio tystades
Kort efter maktskiftet beordrade regeringen att det statliga radionätets ordinarie sändningar skulle stoppas och till stor del ersättas av musik på 75 frekvenser runt om i landet.
Beslutet omfattade 20 så kallade fredsradiostationer, som inrättades efter fredsavtalet 2016. De förmedlar information till omkring en halv miljon människor i några av de delar av Colombia som har drabbats hårdast av den väpnade konflikten.
Beslutet är ytterligare ett tecken på de risker Juan Pablo Madrid-Malo ser för press- och yttrandefriheten under den nya regeringen.
– Om Abelardo de la Espriellas bakgrund och tidigare agerande är en fingervisning väntar fyra mycket svåra år för press- och yttrandefriheten i Colombia, säger han.
Colombia ligger på plats 102 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2026.
Fakta om FLIP
Fundación para la Libertad de Prensa (FLIP) i Colombia, är en av Latinamerikas mest respekterade pressfrihetsorganisationer. FLIP har byggt ett rikstäckande nätverk av korrespondenter som dokumenterar hot och övergrepp mot journalister.
Under 2026-2028 samarbetar RSF Sverige med FLIP i projektet Sida Global, som syftar till att stärka fria och oberoende medier i utsatta miljöer.
