EU:s medlemsländer skulle senast den 7 maj 2026 ha infört nya regler mot SLAPP-stämningar. Ändå har bara ett fåtal länder gjort det. Reportrar utan gränser (RSF) uppmanar regeringarna att gå från ord till handling och stärka skyddet för journalister.
SLAPP är en förkortning för “Strategic Lawsuit Against Public Participation", men på svenska kan man säga okynnesstämningar. Det handlar alltså om rättsprocesser som används för att tysta kritik och skrämma journalister, medier, visselblåsare och civilsamhällesorganisationer.
I Frankrike har journalister på det granskande mediet Splann! mött allt fler anmälningar efter sina granskningar av livsmedelsindustrin. Nyhetssajten StreetPress utsätts också regelbundet för rättsliga trakasserier på grund av sin rapportering om extremhögern.
I Grekland inleds rättegången mot nyhetssajten TVXS torsdagen den 14 maj. Målet har drivits av Grigoris Dimitriadis, tidigare generalsekreterare hos premiärministern. Han kräver 550 000 euro i skadestånd för ”förtal” efter elva artiklar om hans påstådda inblandning i avlyssningsskandalen Predatorgate.
Dimitriadis använder också SLAPP-stämningen för att rikta in sig på den granskande journalisten Thanasis Koukakis, medierna Reporters United och EfSyn samt andra medieorganisationer.
Fick sina bankkonton frysta
I Bulgarien fick den granskande journalisten Dimitar Stoyanov på Bird.bg sina bankkonton frysta i april 2026 av distriktsdomstolen i Burgas i östra Bulgarien.
Beslutet följde på flera förtalsmål från den lokala affärsmannen Nikolay Filipov. Stoyanov hade granskat uppgifter om korruption och bränslesmuggling med koppling till Filipov. Det sammanlagda skadeståndskravet uppgår till omkring 50 000 euro.
Dessa fall, och många andra rapporter, visar att rättsliga trakasserier mot journalister ökar i EU.
EU-länderna sena med att införa skydd
Det europeiska anti-SLAPP-direktivet antogs i april 2024. Syftet är att skydda personer som deltar i den offentliga debatten, däribland journalister, civilsamhällesorganisationer och visselblåsare. Direktivet ska skydda dem mot rättsprocesser som inte handlar om rättvisa, utan om att skrämma pressen genom att dränera journalister och medier ekonomiskt och avskräcka dem från att granska frågor av allmänintresse.
Sådana stämningar drivs ofta av mäktiga aktörer, företag eller politiker, som vill skydda sina egna intressen. Ofta kringgår de pressrätten för att slippa bemöta det journalistiska innehållet i sak.
Trots att medlemsländerna haft två år på sig, fram till den 7 maj 2026, har de flesta ännu inte fullt ut fört in EU-direktivet i nationell lag. I vissa länder förbereds eller debatteras fortfarande lagförslag och förordningar. I andra har ingen större reform ännu genomförts.
– Eftersom det saknas tillräckligt starka rättsliga skydd och de nationella systemen är svaga, är journalister fortfarande utsatta för SLAPP-stämningar. EU:s anti-SLAPP-direktiv är ett viktigt steg framåt, och medlemsländerna måste skyndsamt införliva det. Samtidigt konstaterar RSF att direktivet har två stora begränsningar: det omfattar varken straffrättsliga anmälningar, som förtalsmål, eller rent nationella processer. Bland de få länder som redan har införlivat direktivet har bara Irland valt att gå längre genom att anta starkare skydd, säger Antoine Bernard, chef för RSF:s påverkansarbete.
RSF uppmanar EU-ländernas regeringar att lägga fram ambitiösa lagförslag som går längre än en miniminivå. Direktivet uppmuntrar själv medlemsländerna att införa starkare skydd:
Våra krav:
• Inför en effektiv mekanism för att snabbt avvisa uppenbart ogrundade stämningar. Journalister ska inte tvingas lägga år och stora resurser på processer som aldrig borde ha drivits.
• Skyddet ska gälla alla typer av rättsprocesser, även straffrättsliga mål. Förtalsanmälningar kan också användas för att tysta granskning. Skydd även i nationella mål.
• De flesta SLAPP-fall som dokumenteras i dag sker inom ett och samma land.
RSF fortsätter att driva frågan på europeisk nivå. Organisationen deltar aktivt i EU-kommissionens expertgrupp, vars öppningskonferens hölls i Bryssel den 7 maj 2026, bland annat i närvaro av kommissionär McGrath. RSF är också medlem i den franska koalitionen mot SLAPP-stämningar.
Kriminaliseringen av journalistik är ett globalt fenomen
Ökningen av rättsliga trakasserier mot journalister ingår i en bredare global trend: kriminaliseringen av journalistik. Lagar och rättssystem missbrukas för att tränga undan oberoende journalistik.
Det är en av huvudslutsatserna i RSF:s pressfrihetsindex 2026. I detta läge är anti-SLAPP-direktivet ett viktigt framsteg. Det inför nödvändiga skydd, bland annat möjlighet att tidigt avvisa uppenbart ogrundade stämningar, sanktioner mot dem som missbrukar rättssystemet och skyddsåtgärder för de drabbade.
