Den 1 juni delas Reportrar utan gränsers pressfrihetspris ut i Marseille. Årets 26 nominerade kommer från 25 länder och består av journalister, fotografer, medier och försvarare av pressfriheten. De tävlar i fem kategorier.
Den 34:e upplagan av Reportrar utan gränsers pressfrihetspris hålls den 1 juni klockan 13.00–14.00 på Palais du Pharo i Marseille, Frankrike. Ceremonin äger rum under den 77:e World News Media Congress, som arrangeras av WAN-IFRA och CMA Media.
Priset uppmärksammar journalister, fotografer, redaktioner och pressfrihetsförsvarare som gör modigt och nödvändigt arbete runt om i världen.
Årets lista består av 19 journalister och fotojournalister, fem medier, en försvarare av rätten till information och ett kollektiv som försvarar journalister. De kommer från 25 länder. Alla har på olika sätt bidragit till att försvara och stärka pressfriheten.
De nominerade tävlar i fem kategorier: Modpriset, Genomslagspriset, Oberoendepriset, Lucas Dolega-SAIF:s fotopris och RSF–Mohamed Maïga-priset för afrikansk undersökande journalistik.
Priset för för mod
RSF prisar de journalister vars mod har utmärkt dem. Priset går till en journalist, en organisation eller media som har visat mod genom att utöva, försvara eller främja journalistik i en fientlig miljö, trots risker för den egna friheten eller säkerheten.
Foto: RSF
Elnaz Mohammadi, Iran
Den iranska journalisten Elnaz Mohammadi visar vilket mod som krävs för att möta den systematiska repressionen mot pressfriheten i Iran. Som chef för samhällsredaktionen på den reformistiska tidningen Ham-Mihan spelade hon en viktig roll i rapporteringen om de sociala följderna av rörelsen “Kvinna, liv, frihet”, som växte fram efter Mahsa Aminis död 2022.
Regimen stängde Ham-Mihan 2026 efter tidningens bevakning av protesterna. I februari 2023 greps Elnaz Mohammadi och dömdes till tre års fängelse för ”konspiration” och ”samröre” – ett straff för hennes journalistik. Hon angreps, liksom sin tvillingsyster Elaheh Mohammadi, också en framstående journalist, för att de gav människor en röst
Trots rättsliga trakasserier, fängelse och tvång att lämna sitt arbete har Elnaz Mohammadi fortsatt att arbeta och försvara rätten till information.
Sai Zaw Thaike, Myanmar
Fotojournalisten Sai Zaw Thaike har dokumenterat människorättsbrott i Myanmar sedan 2012. Efter militärkuppen 2021 blev han en av landets mest hotade journalister.
Trots riskerna valde han att stanna kvar. Han fortsatte i hemlighet att dokumentera juntans våldsamma repression. Han tvingades flytta ofta, leva under jord och riskerade hela tiden att gripas.
I maj 2023 reste han till delstaten Rakhine i västra Myanmar för att rapportera om förödelsen efter en av de kraftigaste cykloner som någonsin drabbat landet. Han greps och dömdes av en militärdomstol till 20 års fängelse med straffarbete.
Han hålls nu i det ökända Insein-fängelset i Yangon, där fängelsemyndigheterna utsätter honom för tortyr.
Carlos Correa, Venezuela
Carlos Correa är en stark försvarare av rätten till information i Venezuela. Han leder Espacio Público, en organisation som försvarar pressfrihet och mänskliga rättigheter.
År 2025 utsattes han för ett påtvingat försvinnande. Han fördes bort i Caracas och hölls isolerad i flera dagar innan han släpptes efter internationella påtryckningar.
Hans fall har blivit en symbol för den växande repressionen mot journalister och pressfrihetsförsvarare i Venezuela. Det visar hur godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden används för att skrämma.
Trots detta fortsätter Carlos Correa att dokumentera censur och attacker mot pressen.
Edmond Sassine, Libanon
Den libanesiske journalisten Edmond Sassine arbetar för Al-Araby TV och har tidigare arbetat för LBCI. Han är känd för sin rapportering från frontlinjen.
Sedan kriget med Israel bröt ut i Libanon 2026 har han outtröttligt rapporterat om dess konsekvenser. Han fortsätter att stå framför kameran, vid fronten, med pressväst och hjälm, för att berätta för omvärlden vad som händer.
Den 13 oktober 2023 befann han sig omkring 20 meter bort när ett flyganfall riktades mot en grupp journalister. Flera av hans kollegor skadades och Reuters-journalisten Issam Abdallah dödades.
Foto: RSF
Georgia Fort och Don Lemon, USA
Georgia Fort, oberoende journalist och vice ordförande för den lokala avdelningen av National Association of Black Journalists, och Don Lemon, oberoende journalist och tidigare CNN-ankare, greps när de bevakade en protest mot den amerikanska migrationsmyndigheten ICE vid en kyrka i Minnesota.
De filmade och intervjuade demonstranter och gudstjänstbesökare när polisen grep dem. De åtalades tillsammans med demonstranter med stöd av en lag som från början skulle skydda reproduktiva vårdkliniker mot våldsamma attacker, men som i detta fall användes för ett annat syfte.
Trots det tydliga angreppet på pressfriheten fortsatte Georgia Fort och Don Lemon att rapportera om nyheter och Trumpadministrationens agerande. Don Lemon utsattes också för nätattacker från företrädare för administrationen och från pro-Trump-profiler.
Störst genomslag
Priset för störst genomslag går till en journalist, ett medium eller en organisation vars arbete har lett till konkreta förbättringar för journalistikens frihet, oberoende och mångfald, eller ökat medvetenheten om dessa frågor.
Radio Elle FM:s redaktion, Demokratiska republiken Kongo
Radio ELLE FM grundades 2022 i Goma i östra Demokratiska republiken Kongo. Stationen sänder i Kivuprovinserna och fokuserar främst på kvinnors rättigheter.
Redaktionen har sänt flera granskningar om sexuella övergrepp i skolor. Rapporteringen har stärkt överlevandes krav på rättvisa.
Teamet består av tio journalister. De har också producerat magasin om medvetenhet och mobilisering kring genusfrågor, förebyggande arbete mot sexuellt våld i skolor, informationsinslag om nationella och internationella resurser mot sexuellt våld och övergrepp samt rundabordssamtal om psykologiskt stöd till offer.
Ziarul de Gardă, Moldavien
Det oberoende granskande mediet Ziarul de Gardă spelar en viktig roll i att skydda Moldaviens informationsmiljö mot utländsk påverkan.
Inför parlamentsvalet i september 2025 avslöjade redaktionen en “digital armé” av falska konton som spred pro-Kreml-propaganda för att påverka valet.
Granskningen blottlade ett omfattande system för att manipulera opinionen. Den varnade medborgare, myndigheter och internationella partner för omfattningen av den påverkan som riktades mot Moldaviens demokrati.
Trots smutskastningskampanjer, politiska påtryckningar och direkta hot fortsätter teamet sitt arbete. I en miljö präglad av desinformation visar Ziarul de Gardă vilken roll journalistik i allmänhetens intresse spelar för demokratin.
Alt News, Indien
Faktagranskningsmediet Alt News grundades 2017 av Mohammed Zubair och Pratik Sinha. Syftet var att möta det växande hotet från desinformation i Indien.
Uppdraget är riskfyllt. Indien har blivit ett globalt centrum för desinformation, och en stor del av den falska informationen kommer från nätverk kopplade till den hindunationalistiska ideologin Hindutva, nära regeringspartiet BJP.
Alt News har 15 medarbetare vid sina kontor i Ahmedabad och Kolkata. Mediet drivs som en ideell organisation och finansieras enbart genom donationer från Indien. Redaktionen står i frontlinjen i arbetet med att avslöja hatpropaganda och hatbrott.
Foto: RSF
Carlitos Cadangue, Moçambique
Carlitos Cadangue arbetar för den privata tv-kanalen Soico Televisão, STV, i Chimoio i centrala Moçambique. Under de senaste tre åren har han granskat de förödande effekterna av illegal gruvdrift: föroreningar, förstörda skördar och risker för folkhälsan.
Hans rapportering har fått stort genomslag och tvingat myndigheterna att reagera. Den 30 september stoppade Maputo gruvverksamhet i provinsen Manica. Därefter började företag ringa honom och hota honom. De sade att hans rapportering hade tvingat dem att stänga verksamheten.
När han upptäckte att vissa företag fortsatte trots stoppet ökade hoten. Lokala ledare gick från varningar till direkta hot. Den 4 februari överlevde han ett mordförsök.
Illustration: RSF
Colectivo Ave Fénix, Mexiko
Colectivo Ave Fénix bildades i Veracruz 2023 och 2024 av anhöriga till mördade och försvunna journalister. Gruppen skapades som ett svar på det ihållande våldet mot pressen i Mexiko.
Kollektivet stöder anhöriga som söker rättvisa. Det erbjuder psykologiskt stöd, juridisk utbildning och gemensam uppföljning av fall där journalister har försvunnit eller dödats.
Gruppen arrangerar också minnesstunder för att hålla journalisternas berättelser levande. Genom att omvandla sorg till gemensam handling riktar gruppen fortsatt uppmärksamhet mot straffriheten för dessa brott och mot det mänskliga priset för attacker mot journalistiken.
Priset för oberoende journalistik
Detta pris går till en journalist, ett medium eller en organisation som står emot påtryckningar – ekonomiska, politiska, religiösa eller andra – eller som försvarar värden och principer som gör sådant motstånd möjligt.
Illustration: RSF
Syrian Investigative Reporting for Accountability Journalism, SIRAJ, Syrien
Sedan 2017 har det oberoende mediet SIRAJ granskat övergrepp begångna av Assadregimen och dess allierade i Syrien.
År 2022 publicerade SIRAJ en granskning av den illegala handeln med syrisk fosfat till Europa. Handeln gynnade ett ryskt företag med nära band till Vladimir Putin.
Efter Bashar al-Assads fall har SIRAJ fortsatt att stå emot alla former av påtryckningar. Deras granskningar bidrar i dag till att göra rättvisa möjlig.
Foto: RSF
Leila Saralaeva, Kirgizistan
Leila Saralaeva är en välkänd undersökande journalist och RSF-korrespondent. I mer än 20 år har hon dokumenterat den politiska utvecklingen i Kirgizistan.
Efter att ha arbetat för stora internationella medier grundade hon det oberoende mediet Novye Litsa. Nu fortsätter hon sitt analytiska och granskande arbete online.
När pressfriheten snabbt har försämrats i Kirgizistan har hon utsatts för allt större press och rättsliga processer på grund av sin rapportering. Det har tvingat henne i exil.
Trots detta fortsätter hon att dokumentera maktmissbruk och försvara oberoende kirgizisk journalistik. Hon är fortfarande en orädd röst i ett allt trängre medielandskap.
Foto: RSF
Julia Mengolini, Argentina
Julia Mengolini är journalist och grundare av det oberoende mediet Futurock.
År 2025 utsattes hon för en omfattande skrämselkampanj. Hon drabbades av pornografiska deepfakes, döds- och sexualiserade hot, samordnade trakasserier på nätet och straffrättsliga förtalsprocesser initierade av president Javier Milei. Ett av fallen pågår fortfarande och kan gå till rättegång.
Hon har fortsatt att tala öppet och arbeta journalistiskt trots trakasserierna. Hennes fall har blivit en symbol för de växande attackerna mot mediearbetare i Argentina. Det har också synliggjort mönster av samordnade försök att skrämma pressen.
Foto: RSF
Maryam Naibkhil, Afghanistan
Maryam Naibkhil arbetade först som programledare och sedan som reporter för Zan TV, ett medium skapat av och för kvinnor.
Kanalen tvingades stoppa sina sändningar efter talibanernas återkomst till makten 2021. Trots riskerna tog Maryam Naibkhil över ledningen för mediet, som nu verkar online.
År 2022 bevakade hon flera ämnen som talibanerna betraktar som “känsliga”, särskilt frågor som rör genus och kvinnors rättigheter.
Av rädsla för sin säkerhet tvingades hon till slut söka skydd i Pakistan och därefter i Frankrike. Där fortsätter hon att arbeta för Zan TV i exil.
Trots många hot och försök till skrämsel har hon konsekvent hållit fast vid en kompromisslös hållning gentemot talibanerna och deras politik.
The Daily Star, Bangladesh
Sedan grundandet 1991, under den tidiga fasen av Bangladeshs parlamentariska demokrati, har The Daily Star under Mahfuz Anams ledning blivit en av landets mest lästa oberoende engelskspråkiga tidningar.
Tidningen har konsekvent försvarat progressiv, faktabaserad journalistik och genomfört flera granskningar som avslöjat brott.
Den avsatta tidigare premiärministern Sheikh Hasina kritiserade ofta tidningen och försökte stänga den, bland annat genom ekonomiska påtryckningar.
Tidningens journalister har också hotats vid flera tillfällen på grund av sin rapportering om korruption inom staten. År 2025 satte en grupp extremister eld på tidningens lokaler, vandaliserade dem och plundrade byggnaden.
RSF – Mohamed Maïga-priset för afrikansk undersökande journalistik
RSF – Mohamed Maïga-priset, går till en afrikansk journalist för framstående granskande journalistik inom frågor som låg den maliske journalisten Mohamed Maïga nära: mänskliga rättigheter, miljö, utbildning och rätten till information.
Gazali Abdou Tasawa, Niger
Gazali Abdou Tasawa är Deutsche Welles korrespondent i Niger och har arbetat för DW i nästan 15 år.
År 2025 kallades han till myndigheterna sex dagar efter att han producerat ett reportage på hausa för DW om livsvillkoren för nigerianska migranter och flyktingar i huvudstaden Niamey.
Reportaget gav utrymme åt tiotals personer, till stor del kvinnor och barn, däribland människor som flytt attacker från jihadistgruppen Boko Haram i Nigeria.
Den 7 maj 2026, efter flera månader i fängelse, beviljades han “provisorisk frigivning”, enligt den nigeriska lokala tv-kanalen Gaskia TV.
Hugues Comlan Sossoukpè, Benin
Hugues Comlan Sossoukpè leder det beninska granskande mediet Olofofo. Han är känd för sina granskningar av myndigheterna i Benin.
Sedan 2021 har han levt i exil i Togo. Sedan juli 2025 sitter han fängslad i Cotonou på grund av sitt arbete.
När han var på uppdrag i Elfenbenskusten, inbjuden av landets myndigheter för att bevaka en regional mässa om digital innovation i Abidjan, greps han av polis den andra dagen av sin vistelse, den 10 juli 2025.
Enligt RSF:s uppgifter fördes han bort och transporterades direkt till Cotonou i Benin. Där hålls han fortfarande frihetsberövad.
Habib Marouane Camara, Guinea
Journalisten Habib Camara, administrativ chef för nyhetssajten Le Révélateur 224, ska ha förts bort den 3 december 2024 av beväpnade män i guineanska gendarmeriuniformer.
Han satt i en bil med en kollega när männen tvingade ut honom ur fordonet. De slog honom med batonger tills han förlorade medvetandet och förde honom sedan till okänd plats.
Enligt RSF:s uppgifter hade han stått under övervakning före sitt försvinnande. Myndigheterna förnekar fortfarande att de ligger bakom bortförandet.
Habib Camara är fortfarande försvunnen.
Fati Amadou Ali, Niger
Fati Amadou Ali leder La Voix de la Tapoa i sydvästra Niger. Hon rapporterar om ojämlikhet och könsbaserat våld, trots stora risker i ett område där säkerhetsläget helt har försämrats.
När det är möjligt lyfter hon offrens röster. I en RSF-dokumentär berättar hon om den dubbla kampen i att vara kvinnlig journalist i ett osäkert område: nattliga möten, ogynnsamma sociala normer och dagliga trakasserier.
Honneur-David Safari, Demokratiska republiken Kongo
Honneur-David Safari är chefredaktör för pressgruppen La Prunelle RDC. Den 28 december 2025 fördes han bort i Bukavu, huvudstad i provinsen Sydkivu i östra Demokratiska republiken Kongo.
Den 31 december hittades han i dåligt skick på en ödetomt nära Nyantende, i det östra territoriet Kabare.
Han tros ha hållits av AFC/M23, den väpnade koalition som har kontrollerat Bukavu sedan februari 2025. Företrädare för AFC/M23 har förnekat detta.
Sedan övertagandet av Bukavu har Honneur-David Safari fortsatt att arbeta oberoende och opartiskt. Han har gett civila i Goma, Bukavu och Uvira en plattform.
Lucas Dolega-SAIF:s fotopris
RSF delar även ut Lucas Dolega-SAIF:s fotopris. De nominerade är:
Abdul Hakim Abu Riash, Palestina
Gaza’s Agony: War, Hunger, and Loss, Gaza, 2025
I serien Gaza’s Agony: War, Hunger, and Loss – "Gazas vånda: krig, hunger och sorg” – skildrar fotojournalisten den humanitära kris som sliter sönder Gaza.
Serien visar ett område präglat av israeliska bombningar, överbelastade sjukhus och en svår livsmedelskris. Samtidigt fortsätter räddningsarbetare att söka efter saknade personer i rasmassorna, trots brist på resurser.
Adrienne Surprenant, Kanada
Exiled in Haftar’s Libya, Libyen, 2025
I Exiled in Haftar’s Libya dokumenterar fotojournalisten Adrienne Surprenant exilen för hundratusentals sudaneser i Libyen efter att kriget i Sudan bröt ut i april 2023.
De lever under mycket svåra förhållanden: i osanitära läger, under hot om våld och ibland i förvar hos libyska myndigheter.
Arthur Larie, Frankrike
Escaping Darfur Chaos, Sudan, 2026
Vid gränsen mellan Tchad och Sudan skapade fotojournalisten serien Escaping Darfur Chaos. Den dokumenterar tiotusentals darfuriers flykt efter massakern i El Fasher 2025 och det fortsatta våldet från Rapid Support Forces.
Arbetet visar krisens omfattning och överlevnadsvillkoren i flyktingläger i Tchad. Där lever människor, redan märkta av årtionden av konflikt, i extrem utsatthet.
Diego Herrera, Spanien
Donbass, Bleeding Behind the Slagheaps, Ukraina, 2025–2026
I serien Donbass, Bleeding Behind the Slagheaps skildrar fotojournalisten civilas liv under de hårdnande striderna i regionen sedan 2022.
Människor tvingas fly bombningar och allt tätare attacker, särskilt drönarattacker, mot städer som Kostiantynivka, Druzhkivka och Sloviansk.
Mustafa Bilge Satkin, Turkiet
After the Disappearance, Syrien, 2026
Denna fotoserie från Syrien dokumenterar livet i ett land präglat av mer än ett decennium av krig, massiv förstörelse och stora folkförflyttningar.
Serien utforskar vardagslivet i ett territorium som genomgår en politisk övergång. Trots ruiner och osäkerhet börjar invånare gradvis återvända.
Samir Maouche, Mali
It’s Azawad, Not Mali, Mali, 2025
Serien It’s Azawad, Not Mali producerades i hemlighet i Tinzaouatène i norra Mali.
Den dokumenterar vardagen för tuareger och unga stridande som deltar i kampen för Azawads självständighet. Serien skildrar en extremt farlig del av Sahel, präglad av väpnade grupper, där kriget formar unga kombattanters vardag.
Valentina Sinis, Italien
The Third Butterflies, Bashur, Irak, 2026
The Third Butterflies är en serie producerad längs gränsen mellan Iran och Irak, inom en helt kvinnlig enhet i Kurdistan Free Life Party, PJAK.
Serien dokumenterar livet för kurdiska kvinnliga stridande som deltar i både militär och politisk kamp under starka regionala spänningar.
På nätterna berättar stridande ofta en historia: Tre fjärilar ser en eld på avstånd. Den första flyger närmare och återvänder och säger att den är ljus. Den andra återvänder och säger att den är varm. Den tredje flyger närmare och närmare tills den löses upp i lågan. Den kommer aldrig tillbaka.
"För att nå sanningen”, säger en av de stridande, "måste du vara beredd att bli den tredje fjärilen.”
Juryn
Juryn för den 34:e upplagan av RSF pris består av framstående journalister, pressfrihetsförsvarare och fotojournalister från hela världen:
Rana Ayyub, indisk journalist och kolumnist på Washington Post; Raphaëlle Bacqué, fransk senior reporter på Le Monde; Mazen Darwish, syrisk jurist och ordförande för Syrian Center for Media and Freedom of Expression; Zaina Erhaim, syrisk journalist och kommunikationsrådgivare; Erick Kabendera, tanzanisk undersökande journalist; Arnaud Février, företrädare för La SAIF; Hamid Mir, chefredaktör, kolumnist och författare; Frederik Obermaier, undersökande journalist på den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung; Mikhail Zygar, journalist och grundande chefredaktör för den enda oberoende ryska tv-kanalen Dozhd; Mbaye Diouf, företrädare för RSF–Mohamed Maïga-priset för afrikansk undersökande journalistik; Gaël Turine, vinnare av Lucas Dolega-SAIF:s fotopris 2024; Robin Tutenges, vinnare av Lucas Dolega-SAIF:s fotopris 2024; samt Sadibou Marong, chef för RSF:s Afrikabyrå.
Juryns överläggningar leddes av den franske journalisten och kolumnisten Pierre Haski, ordförande för RSF.
