Valrörelser skruvar upp tonläget och medierna hamnar snabbt i skottlinjen och det görs medvetna försök att undergräva förtroendet för journalistiken, skriver Reportrar utan gränsers talesperson Erik Larsson.
Basilikan slokar. Jag börjar plötsligt tänka på växterna i odlingslådan. Det händer där jag sitter i ett syrefattigt klassrum på en valkurs som – ärligt talat – inte är jätteskoj. På valdagen ska jag jobba som röstmottagare och tankarna ringlar iväg. Någon säger något i stil med att demokratin prövas i varje val. För vad händer om den som förlorar vägrar lämna ifrån sig makten?
I Sverige är det knappast någon överhängande risk. Men i Donald Trumps USA är respekten för valresultat inte så självklar. Nästa prövning blir mellanårsvalet den 3 november.
Då lär medierna åter hamna i hatstormens centrum.
Träsktrollen tittar fram
Det är sedan gammalt. Valtider är hattider. Det är då träsktrollen tittar fram och försöker sprida misstro och vantolkningar.
För drygt tio år sedan gav därför internationella Reportrar utan gränser ut en handbok om hur journalister bör arbeta under val. Råden kan tyckas självklara men är ändå viktiga att ha i bakhuvudet. Journalister ska inte vinna grälen utan fortsätta att granska och ställa frågor.
När politiker anklagar journalister för att vara dumma i huvudet är det ofta för att de tjänar på att spela fult. De når fler med sina Tiktok-videor där de rasar mot världen och presenterar alltmer radikala lösningar.
P3 Nyheter granskade nyligen vad unga möter på Tiktok. I deras test fick de fiktiva killprofilerna nästan dubbelt så mycket politiskt innehåll som tjejprofilerna. Vanliga användare kunde också snabbt få nazistiskt och högerextremt innehåll i sina flöden utan att själva söka efter det. Tiktok försvarar sig att med att underlaget är för litet för att dra några slutsatser, men vi ser samma trend i andra undersökningar.
I den svenska valrörelsen kommer kritiken mot medier från olika håll.
Örebropartiets ledare gör hatiska utspel, Jomshofs quislingattack. På 100% hävdar Henrik Jönsson att SVT ägnar sig åt klimatalarmism, samtidigt som en namninsamling anklagar SVT för motsatsen – för att sopa klimatproblemen under mattan. Från palestinska aktivister hörs hård kritik mot etablerade mediers rapportering om Gaza.
Tjänar på att misstänkliggöra medier
Det är röster från olika delar av det politiska spektrumet, och de ska få höras. Mediekritik är inte samma sak som mediehat. Men i valtider flyter gränserna lätt ihop. Många tjänar på att misstänkliggöra medier och få oss att tvivla på den information vi möter. Därför blir en annan fråga minst lika viktig: Vad tänker de partier som faktiskt kan stifta lagarna göra för pressfriheten?
Reportrar utan gränser har därför frågat de åtta riksdagspartierna och släpper i dag, torsdagen den 27 augusti, en sammanställning av deras svar.
Frågorna rör några av de mest avgörande utmaningarna för pressfriheten i Sverige. Hur ska offentlighetsprincipen försvaras? Vad bör staten göra när lokala redaktioner försvinner? Och hur ska journalister skyddas mot trakasserier och stämningshot?
Det som glädjer mig mest är att samtliga partier säger att de vill värna journalistiken. Gott så. Det är viktigt. Men det är skillnad mellan högtidliga ord och de beslut som fattas i riksdagen. Under många år har lagar och förslag naggat journalisters och mediers möjligheter att arbeta fritt i kanten.
Nu står vi inför ett val. Vi har alla våra käpphästar. Om mediefrågorna är viktiga för dig, läs gärna mer om hur partierna har svarat på våra frågor.
Vill du stödja journalisters och mediers möjligheter att arbeta kan du bidra till vårt arbete eller bli medlem. Vi behöver bli fler för att kunna göra skillnad.
Själv ska jag snart täcka basilikan. Det börjar bli kallt ute och den behöver mer än varma ord för att överleva.
Vi ses!
Stöd vårt arbete. Swish 123 900 44 90 | BG 5567-3818 | PG 90 04 49-0
