Riskfyllt att rapportera om kvinnors rättigheter

RSF:s rapport ”Journalism in the metoo-era” visar att sedan #metoo-vågen svepte över världen 2017 har det mediala intresset för kvinnors rättigheter och könsbaserat våld ökat. Samtidigt är det farligt att bevaka dessa områden. Journalister utsätts för trakasserier på nätet, de fängslas, påtvingas exil och till och med mördas.

”Journalism in the #metoo-era” slår fast att den världsomspännande #metoo-rörelsen haft en betydande inverkan på medielandskapet. Över 80 procent av de 113 tillfrågade journalisterna i rapporten uppger att antalet artiklar om kvinnors rättigheter, genusfrågor och könsbaserat våld har ökat avsevärt sedan 2017.

Enligt RSF:s uppgifter har parollen #metoo översatts till minst 40 olika språk. #EuTambém i Brasilien, #EnaZeda i Tunisien, #Cuéntalo i Spanien och #WoYeShi i Kina är några exempel.

Det har även skett förbättringar som att nya medier växt fram, nyhetsredaktioners riktlinjer har förändrats och nya journalistnätverk bildats. Medier är generellt också mer benägna att lyfta fram våld mot kvinnor på nyhetsplats.

Samtidigt ser RSF med oro på att det fortfarande är farligt att rapportera om kvinnors rättigheter. Journalister som bevakar dessa frågor utsätts för cybertrakasserier, fysiska attacker och riskerar i vissa länder att frihetsberövas och att dödas. Över 25 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att det är farligt att arbeta med dessa ämnen.

– Metoo-rörelsen förändrade medielandskapet och ledde till ökad mediebevakning av kvinnors rättigheter. Samtidigt tvingas de som bevakar frågorna i många fall betala ett högt pris. Att dessa journalister – genom alltifrån organiserade trakasserier och hatkampanjer på nätet till censur, fängelsestraff och till och med mord– motarbetas i sitt arbete, är i sig ett brott mot yttrandefriheten. Det är också ett demokratiproblem då viktig samhällsinformation inte kommer allmänheten till gagn, säger Siri Hill vice ordförande Reportrar utan gränser Sverige.

För att skydda och garantera oberoende information om könsrelaterat våld och kvinnors rättigheter behövs åtgärder som kriminalisering av nättrakasserier, att sociala medieplattformar hålls ansvariga för att förebygga och bekämpa attacker, samt att redaktionella chefer med ansvar för jämställdhetsfrågor rekryteras.

– Trots framstegen är journalister som specialiserar sig på kvinnors rättigheter och könsrelaterat våld fortfarande måltavlor för attacker. Regeringar, polis, rättsliga myndigheter, sociala medieplattformar och nyhetsredaktioner måste få ett slut på dessa övergrepp. Rätten till information om kvinnors rättigheter och könsrelaterat våld måste garanteras, säger Anne Bocandé RSF:s redaktionella chef.

Resultat från rapporten

• I nästan två tredjedelar av de 112 länder som ingår i RSF:s rapport har en rörelse för kvinnors rättigheter, genusfrågor och /eller sexuellt våld samlats under hashtaggen #metoo.

• Några exempel: Ryska #яНеБоюсьСказать (”Jag är inte rädd för att tala”), marockanska #Masaktach (”Jag kommer inte att vara tyst”) och thailändska #DontTellMeHowToDress.

• Av 113 respondenter i 112 länder har över 80 procent svarat att mediebevakningen av kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och könsbaserat våld ökat sedan 2017.

• Under de senaste sju åren har nya medier som är specialiserade på genusfrågor, kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor grundats. Hit hör Bilan i Somalia, La Déferlante i Frankrike och libanesiska Jeem. Många av dessa medier verkade enbart på sociala medier.
Redaktioner världen över har inrättat tjänsten ”gender editor”.

• 27 procent av respondenterna svarar att det är riskfyllt för journalister att bevaka ämnen som kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och/eller könsbaserat våld. Journalister och medier som bevakar dessa frågor förföljs, ser sig tvingade till självcensur eller att gå i exil. Andra fängslas, som Huang Xueqin, initiativtagaren till #woyeshi, det kinesiska #metoo. Journalister som bevakat könsbaserat våld har dödats i bland annat irakiska Kurdistan, Afghanistan och Mexiko.

• Nästan 60 procent av respondenterna känner till minst ett fall där en journalist utsatts för näthat kopplat till bevakning av kvinnors rättigheter, genusfrågor och/eller könsbaserat våld. Chefredaktören för den chilenska tidningen El Ciudadano, Josefa Barraza Díaz, har trakasserats på sociala medier sedan hon avslöjade ”La Manada”, en grupp militärer som utreds för sexuella övergrepp.

• Den turkiska journalisten Hale Gönültaş har dödshotats för att ha rapporterat om IS förföljelser av den yezidiska minoriteten. Kiki Mordi har dödshotats efter att ha publicerat undersökningen ”Sex for Grades” i Nigeria. Den franska journalisten Salomé Saqué har utsatts för pornografiska deepfakes.

• I Afghanistan har kvinnliga journalister utraderats från medielandskapet eller tvingats i exil sedan talibanerna återtog makten. I Iran har journalister som bevakade den unga Mahsa Aminis död och Jin, Jiyan, Azadî-rörelsen (”Kvinna, liv, frihet”) i september 2022 fängslats eller hotats med fängelse.

Foto: Bilan media©UNDP/2023/Fadhaye

Ladda ned rapporten