Hot mot exiljournalister i Sverige, ny rapport av Reportrar utan gränser Sverige
En ny rapport från Reportrar utan gränser Sverige visar att exiljournalister i Sverige är hårt pressade.
Så har exiljournalister det i Sverige
Exiljournalister som flytt till Sverige attackeras, förföljs och hotas, visar en ny rapport från Reportrar utan gränser Sverige.
”Tro inte att du är svensk och trygg här. Vi ser dig.”
Den 23 augusti släpper RSF Sverige en rapport där 26 exiljournalister från elva länder intervjuats om sin situation i Sverige. Vår rapport Hot mot exiljournalister i Sverige visar att hoten, attackerna och oron fortsätter efter flykten från hemlandet. Auktoritära regimer försöker tysta exiljournalister även här i Sverige.
– Strategierna varierar något men målet är alltid detsamma – att ingjuta rädsla och skapa otrygghet gällande den egna säkerheten och familjen i ursprungslandet, säger Karin Elfving på Reportrar utan gränser Sverige som skrivit rapporten.
Rapporten visar att hat och hot i sociala medier är vanligt förekommande. Kvinnliga journalister tvingas ofta utstå sexuella kränkningar som även riktas mot deras familjemedlemmar. Många av de intervjuade har vidtagit olika försiktighetsåtgärder och berättar att hoten och hatet lett till självcensur och stark oro.
”Jag tittar alltid över axeln för att se om någon följer efter mig.”
I Sverige verkar en mängd journalister från länder med auktoritärt styre. Då många i denna grupp inte rapporterar för svenska medier hamnar hoten mot dem ofta i skymundan. Genom denna rapport vill RSF Sverige initiera en diskussion om situationen för exiljournalister.
– Hoten mot exiljournalister sker i en tid då demokratin i hela världen backar. Förra året ökade 47 länder sin censur av medier och Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex visar också på en alarmerande utveckling. Det är viktigt att myndigheter agerar, säger Reportrar utan gränsers ordförande Erik Larsson.
Vad gör svenska myndigheter?
I rapporten ger exiljournalister förslag på vad myndigheter och organisationer i Sverige kan göra för att förbättra situationen och minska utsattheten för exiljournalister. Några exempel är:
Medvetenhet och uppdaterad kunskap om hur regimerna arbetar för att bevaka och förfölja exiljournalister samt hur diasporagrupper som stödjer auktoritära regimer verkar.
Myndigheter bör iaktta försiktighet med att lämna ut information om exiljournalister som har fått asyl och skyndsamt erbjuda skyddad adress vid behov.
Organisationer bör erbjuda säkerhetsutbildning som särskilt riktar sig till exiljournalister samt uppmärksamma frågan om hot mot exiljournalister.
Illustration: Jonas Embring
