I år är det 25 år sedan Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex publicerades för första gången. Årets index visar att den globala pressfriheten har sjunkit till sin lägsta nivå sedan mätningarna inleddes. Över hälften av världens länder befinner sig i kategorierna ”svår” eller ”mycket svår”.
Sedan 2001 har en allt mer restriktiv lagstiftning – ofta kopplad till nationell säkerhet – gradvis urholkat rätten till information, även i demokratiska länder. Den juridiska indikatorn försämras mest i år, vilket pekar på en tilltagande kriminalisering av journalistiken.
– Pressfriheten är på sin lägsta nivå på 25 år. Det mest oroande är att lagar används som vapen. Journalistik kriminaliseras i allt större utsträckning – inte bara i diktaturer, utan även i demokratier, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige.
För andra året i rad tappar Sverige en placering och ligger nu på plats fem. USA faller sju placeringar och flera latinamerikanska länder dras ned i en spiral av våld och repression. Syrien gör årets största uppgång efter Assadregimens fall (+36 placeringar).
Viktiga slutsatser från 2026 års index
· Det globala genomsnittet är det lägsta som någonsin uppmätts.
· För första gången på 25 år klassas situationen för pressfrihet i över hälften av världens länder som ”svår” eller ”mycket svår”.
· Den juridiska indikatorn försämras mest av indexets fem indikatorer (ekonomisk, juridisk, säkerhet, politisk och social).
· USA (plats 64) tappar sju placeringar, och länder som Ecuador och Venezuela faller kraftigt.
· Norge toppar listan för tionde året i rad, medan Eritrea ligger sist för tredje året i följd.
– I Sverige har en mängd lagar och lagförslag påverkat pressfriheten negativt. Vi ser också ett betydligt tuffare klimat. Fler väljare rör sig mot ytterkanterna, och det är ett välkänt fenomen att ju mer radikala människor blir, desto hårdare kritiseras etablerade medier och public service. Det är oroande, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser.
Journalistiken kvävs
På 25 år har pressfriheten konsekvent försvagats. Kartan mörknar. Journalister dödas och fängslas fortfarande – men metoderna förändras.
Det handlar inte bara om våld. Journalistiken kvävs också av:
· fientlig politisk retorik
· en pressad medieekonomi
· lagar som används för att begränsa rapportering
Utvecklingen i siffror
Andelen länder i ”svår” eller ”mycket svår” situation:
13,7 procent (2002) → 52,2 procent (2026)
Andelen människor som lever i länder med ”god” pressfrihet:
20 procent → mindre än 1 procent
De fem länder som förbättras mest
· Syrien (141:a, +36): klart största ökningen. Samtidigt kvar i kategorin ”mycket svår”.
· Fiji (24:a, +16): tydliga förbättringar i socialt, säkerhetsmässigt och rättsligt klimat.
· Botswana (63:a, +18): stora lyft i säkerhet och sociala förhållanden.
· Kambodja (151:a, +10): förbättringar efter frigivningar av journalister och minskat dödligt våld.
· Ghana (39:a, +13): stark utveckling inom säkerhet och ekonomi.
De fem länder som försämras mest
· Niger (120:e, -37): kraftigt fall efter statskuppen. Säkerhet och rättsläge rasar.
· Georgien (135:e, -21): våldsam repression under 2025. Över 600 övergrepp mot journalister.
· Ecuador (125:e, -31): ett av årets farligaste länder för journalister. Minst två dödade.
· Sierra Leone (79:e, -23): kraftigt försämrad säkerhet efter mordet på Samuel Mattia.
· Saudiarabien (176:e, -14): avrättningen av Turki Al-Jasser markerar en tydlig nedgång.
Krig, diktaturer och krympande informationsutrymme
I många länder drivs försämringen av krig – som i Irak, Sudan och Jemen. Kriget i Gaza har haft stor påverkan: över 220 journalister har dödats sedan oktober 2023, varav minst 70 i tjänst.
I andra fall är läget stabilt – men på en mycket låg nivå. Det gäller auktoritära stater som:
· Kina
· Nordkorea
· Eritrea, där Dawit Isaak suttit fängslad i 25 år utan rättegång
Östeuropa och Mellanöstern är fortsatt de farligaste regionerna för journalister. Vladimir Putins Ryssland ligger kvar bland de sämsta, medan Iran fortsätter att pressa ned pressfriheten genom repression och krig.
Lagstiftning används som vapen
Den juridiska utvecklingen är den tydligaste trenden.
I över 60 procent av världens länder har rättsläget försämrats det senaste året. Journalister åtalas allt oftare med hjälp av:
· terrorlagar
· säkerhetslagstiftning
· vaga brott som ”desinformation” eller ”förolämpning av staten”
Efter attackerna den 11 september har begrepp som nationell säkerhet och sekretess blivit verktyg för att stoppa rapportering.
Exempel:
· Ryssland använder terror- och extremismlagar systematiskt.
· Belarus, Myanmar och Nicaragua följer samma mönster.
· Hongkong har infört hårda säkerhetslagar – journalisten Jimmy Lai dömdes till 20 års fängelse.
· Turkiet använder anklagelser om ”desinformation” och ”förolämpning av presidenten”.
Även demokratier påverkas:
· Japan saknar tillräckligt källskydd.
· Filippinerna använder terroranklagelser mot journalister.
· I Frankrike sker fler rättsprocesser mot reportrar.
USA: våld och politiska attacker driver utvecklingen
Sedan 2022 har pressfriheten i USA fallit kraftigt. Donald Trump har gjort attacker mot medier till en medveten strategi. Landet, som förra året låg på plats 57, faller nu till plats 64.
Konsekvenser:
· hårdare retorik mot journalister
· fler säkerhetsincidenter
· nedskärningar i internationella public service-medier som Voice of America
Liknande mönster syns i Latinamerika där presidenterna Javier Milei och Nayib Bukele har följt Trumps linje i sin mediepolitik. Argentinas (-11) och El Salvadors (-8) nedgångar i indexet hänger samman med försämrade politiska och sociala indikatorer, vilket speglar ökad fientlighet och växande press från regeringar mot medier.
