
Drönare är ett av de största hoten mot journalister som bevakar Rysslands krig i Ukraina. Reportrar utan gränser (RSF) har i samarbete med den Chersonbaserade stiftelsen ”Union” publicerat en handbok för journalister som arbetar nära fronten: Safety Guide for Journalists on the Frontline – Recommendations for Protection Against Drones.
I oktober förra året dödades tre journalister av ryska drönare. Den franske fotojournalisten Antoni Lallican samt de ukrainska reportrarna Alyona Hramova och Yevhen Karmazyn föll offer för ryska kamikazedrönare medan de rapporterade i Donetskregionen i östra Ukraina. RSF:s nya hjälpguide ska öka journalisters medvetenhet om risker och förmåga att fatta beslut som räddar liv.
Safety Guide for Journalists on the Frontline – Recommendations for Protection Against Drones tar upp olika typer av små drönare som används av den ryska armén och kan utgöra ett hot mot reportrar vid fronten. Dessa drönare styrs av piloter i realtid, ofta med hjälp av FPV-glasögon (First Person View) och är snabba och lättmanövrerade. De kan ändra flygbana, följa rörliga mål och ta sig in genom fönster eller andra öppningar i byggnader innan de exploderar.
Hjälpguiden innehåller också råd och rekommendationer om hur journalister kan förbereda sig inför uppdrag vid fronten, inklusive val av kläder, säkra transportmedel och hur man bör agera vid upptäckt av en drönare.
– Vad som utgör risker för journalister i Ukraina förändras snabbt. Ryska drönarattacker har blivit ett av de största hoten nära fronten och tvingar bort journalister, vilket skapar områden som knappt bevakas av medier. Med denna guide erbjuder RSF konkreta och praktiska råd för att hjälpa journalister att hantera dessa hot. Även om guiden inte kan eliminera alla risker som är förknippade med arbete i krigszoner, kan den hjälpa mediearbetare att förbereda sig bättre och minska vissa av riskerna, säger Louise Alluin Bichet, projektledare vid RSF.
– Sedan 2023 har de återtagna samhällena i Chersonregionen i praktiken förvandlats till ett testområde för ryska styrkor, där de utvecklar och förfinar olika typer av drönare och taktiker som används mot civila – från attacker mot fordon till minering av gator. Denna guide är utformad som ett praktiskt verktyg för att snabbt kunna bedöma hot, förstå logiken bakom drönarinsatser och fatta livräddande beslut. Den systematiserar erfarenheter från fältet och ger tydliga rekommendationer för att minska riskerna vid arbete på marken, säger Yurii Antoshchuk, ordförande för Union.
Sedan 2024 har attackerna från små ryska drönare mot mediearbetare intensifierats. Enligt en enkät som RSF genomförde hösten 2025, med cirka 70 ukrainska och internationella journalister, uppgav tre fjärdedelar att de hade utsatts för angrepp eller hot i sitt arbete.
Enkätsvaren visade att Donetsk (östra Ukraina), Cherson (södra Ukraina), Charkiv (nordöstra Ukraina) och Sumy (nordöstra Ukraina) framträdde som de farligaste regionerna att rapportera från.
En följd av de ryska drönarattackerna är att journalister förändrar sitt arbetssätt. Vissa reser inte längre till områden nära fronten, andra arbetar utan ”press”-märkning på sin utrustning. Många anpassar sin rapportering efter väderförhållanden som är ogynnsamma för drönare – som regn och vind – och använder drönardetektorer.
Guiden
Hjälpguiden tar inte upp de iransktillverkade Shahed-drönarna, även kända som Geran, som följer förprogrammerade GPS-koordinater. Under arbetet med guiden blev satellitinternetkonstellationen Starlink helt otillgänglig för ryska styrkor. Detta har haft liten inverkan på frekvensen av drönaranvändning, men har i viss mån påverkat deras operativa räckvidd. Därför är alla rekommendationer i denna guide fortfarande fullt relevanta i mars 2026.
Rekommendationerna i guiden stöds av Institute of Mass Information, en ukrainsk organisation som samarbetar med RSF. Guiden har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionen. Innehållet är RSF:s och Union Foundations ansvar och får under inga omständigheter anses återspegla Europeiska unionens ståndpunkt.
Divider