Utsatta reportrar och fotografer erbjuds eller söker inte alltid det stöd de behöver. Genom Reportrar utan gränsers utbildning har volontärer hos Brottsofferjouren fått verktyg för att bemöta journalisters specifika situation.
Som journalist ska man vara tålig och klara det mesta – så låter kanske jargongen i branschen.
– Det finns en journalistisk stoism, att man ska vara hård och får räkna med en del påhopp, vilket gör att man inte alltid söker stöd. Både för att det känns jobbigt att vända sig till arbetsgivaren och för att man har svårt att se sig som brottsoffer eller är säker på om det är ett brott.
Men de journalister som utsätts för trakasserier, hat, hot eller våld kan behöva stöd precis som alla andra, säger Reportrar utan gränsers projektledare Karin Elfving.
I augusti 2023 infördes också ändringar i brottsbalken som innebär skärpta straff för hat och hot mot journalister i tjänst.
– Vår utbildning ska säkerställa att ett kvalitativt stöd erbjuds till brottsoffer, vittnen och anhöriga över hela landet, säger Karin Elfving.
Den 9 april 2025 genomförde Reportrar utan gränser en utbildningsdag för ett 15-tal volontärer hos Brottsofferjouren. Det är en nationell, ideell organisation med lokala organisationer knutna till sig, och deras volontärer, eller stödjare som det kallas, finns där för brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjouren har från regeringen fått ett särskilt uppdrag att stödja journalister och för detta har Reportrar utan gränser tagit fram dels en fysisk, dels en digital utbildning.
– Brottsofferjourens stödjare ska förstå vad journalisters särskilda utsatthet består i, vilka samtal de kan förvänta sig och vad de kan göra som stödjare, säger Karin Elfving.
– Det finns två dimensioner av hat och hot som journalister drabbas av. Dels regelrätta hot. Dels är det sådant som kanske inte är brottsligt utan mer subtilt, men som framförs i sådan mängd att det också kan bli nedbrytande, säger hon.
Brottsofferjouren kan vara ett stöd i båda fallen.
Under utbildningsdagen medverkade förutom Reportrar utan gränser också rättssociologen Oskar Björkenfeldt från Göteborgs universitet, juristen Tove Carlén från Svenska Journalistförbundet, Annika Hamrud som är projektledare på Medieinstitutet FOJO bland annat kring frågor om hat och hot mot journalister, samt personer från polisens avdelning för demokratihotande brottslighet.