Journalister fängslas och torteras, och pressfriheten är satt på undantag i Myanmar. Tidigare har Sverige och flera andra länders bistånd bidragit till oberoende rapportering från landet. Men nu dras stödet in och medierna står inför en oviss framtid.
– Det är svårt att vänja sig vid vintrarna. Det är först när våren kommer som man känner livet i kroppen, säger Aye Chan Naing och drar på sig vinterjackan innan han ger sig ut i gråkylan i Stockholm.
Han har ändå haft tid att vänja sig. 1988 var Aye Chan Naing student och gick tandläkarutbildningen i Rangoon. Det året gjorde studenterna uppror mot militärregimen – ett uppror som slogs ned brutalt. Han tvingades fly. Några år senare, 1992, var han med och startade Democratic Voice of Burma (DVB) i Oslo, där han numera bor.
Kanalen började sända nyheter via kortvågsradio. De byggde upp en nyhetsorganisation som förlitade sig på ett hemligt nätverk av reportrar som riskerade långa fängelsestraff för att rapportera om vad som hände i landet. Verksamheten finansierades av norska biståndsmyndigheter, men också av svenska, som ville bryta militärens informationsmonopol. År 2005 började kanalen sända tv via satellit i stället.
I dag har DVB omkring 140 anställda och Aye Chan Naing är en välkänd mediaprofil i Myanmar.
Besöker Sverige
Den här veckan är han på besök i Sverige för att delta i en filmvisning, men också för att träffa Sida och andra myndigheter och organisationer som kan tänkas stödja pressfriheten i hans hemland. Läget är pressat.
– Sverige drar nu in sitt stöd till Myanmar, och det gör även USA.
De flesta av kanalens anställda arbetar i Thailand eller i Myanmar. Än så länge planeras inga uppsägningar.
– Vi gör vad vi kan för att hitta andra intäkter, främst genom olika sociala medieplattformar. Men det är svårt. Vi har 3,5 miljoner prenumeranter på Youtube, men det ger nästan inga intäkter eftersom få annonsörer är intresserade av ett fattigt land som Myanmar, säger Aye Chan Naing.
Journalister lever farligt
Efter militärkuppen 2021 lever journalister i landet farligt. Myndigheterna försöker stoppa rapporteringen genom att blockera VPN-tjänster. Myanmar ligger på plats 169 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Journalister fängslas, torteras och dödas. Den oberoende journalistiken har i stor utsträckning flyttat utomlands och många rapporterar i exil, främst från grannlandet Thailand.
De senaste två åren har Reportrar utan gränser ökat sitt arbete i regionen och byggt upp ett nätverk, bland annat i Thailand, för att stödja journalister med utrustning och utbildning. Förra året fick 160 journalister utbildning genom Reportrar utan gränser.
Men läget är fortfarande allvarligt.
Myanmar är det land som – efter Kina – har fängslat flest journalister: 48. De som har släppts vittnar om extremt hårda förhållanden i landets fängelser.
Foto: Erik Larsson
