Hu Jia uttrycker starkast möjliga stöd för 2010 års fängslade nobelpristagare, Liu Xiaobo och hans fru, Liu Xia, men även till alla de som är offer för censur och har berövats sin rätt till yttrandefrihet:
”Mina damer och herrar, jag skickar en hälsning från Peking Idag, den 10 december, dagen för mänskliga rättigheter, är en dag tillägnad frihet, rättvisa och fred runt om i världen. Det är också den dag som Nobels fredspris delas ut.
Denna dag, som tillhör hela mänskligheten, hedrar alla de över hela världen som kämpar för fred. Ingen annan dag har denna dubbla innebörd, vilket visar vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. För det första, låt mig ge er en kort sammanfattning av min erfarenhet av Nobels fredspris. För två dagar sedan, den 8 december, var det den tredje årsdagen av gripandet av Liu Xiaobo, 2010 års Nobelpristagare.
Det var vinterns hitintills kallaste dag i Peking och jag var på väg till grannområdet, för att hjälpa de hemlösa som samlats för att stå emot kyla och hunger. Men Pekings politiska polis grep mig på vägen, de hindrade mig från att gå till området. Varför? Jag förstår fortfarande inte den auktoritära regeringens sätt att tänka. Det kinesiska kommunistpartiets politiska polis pratar om humanismen som fiende, för att inte tala om synen på mänskliga rättigheter. Även när jag var på väg till sjukhuset för behandling den 9 augusti, bestämde jag mig för att gå till Liu Xiaobos hem för att besöka hans hustru, Liu Xia, utan den politiska polisens vetskap.
Jag blev stoppad av vakterna som övervakar deras hem. Jag frågade dem på vilken rättslig grund de förhindrar mig från att besöka vänner och för att begränsa Liu Xias frihet. Polisen som ansvarar för Liu Xia:s övervakning kom snabbt till plats och jag hölls i sex timmar. Sådant händer när fria medborgare försöker besöka andra medborgare. En av de tre uppmaningarna jag fick från polisen i september var ett totalförbud mot att besöka Liu Xiaobo:s hem, för att träffa Liu Xia. Som ett direkt vittne, vill jag vittna till alla statliga institutioner, människorättsorganisationer och till alla medier i hela världen att Liu Xia hålls fängslad på ett olagligt sätt och har fått sin frihet berövad. Inte ens Liu Xiaobo:s bror kan kontakta henne.
Alla uttalanden från kinas utrikesministeriet om hennes situation är enbart lögner. När någon blir politisk fånge i Kina har deras föräldrar, makar, och barn också blivit politiska fångar. De direkt ansvariga för dessa kränkningar av mänskliga rättigheter i Peking är Zhou Yongkang, en av ledarna i KKP, som driver rättsväsendet, och Liu Qi, partiets kommunala sekreterare i Peking, som är ansvariga för att styra kapitalet. De har missbrukat sin makt genom att beröva medborgarna deras demokratiska rättigheter.
Efter att den politiska polisen besökt mig i fängelset sju gånger på en månad, gav de mig slutligen en förfrågan på uppdrag av UD, det allmänna säkerhets ministeriet och KKP:s kommunala nämnd, den 10 december 2008. De ville att jag i ett offentligt uttalande skulle förkasta Sacharovpriset för frihet av tanke, samt att jag skulle ta tillbaka min kandidatur till Nobels fredspris. I utbyte skulle jag släppas mot borgen inom två månader och få medicinsk behandling, dessutom skulle jag få dubbelt så mycket pengar än vad de två priserna tillsammans skulle ge.
I fängelset, ofta med händer och fötter i handbojor, önskade jag flera gånger att jag skulle få tillbaka min frihet och återförenas med mina föräldrar, fru och min dotter som då var ett år. Men det kan inte ske på bekostnad av den mänskliga värdigheten. Jag visste att detta pris och denna nominering inte bara angick mig, utan alla kinesiska medborgare som kämpar för mänskliga rättigheter och på grund av det har berövats sina egna rättigheter.
Människans värdighet är inte till salu. Principer kan inte brytas. Moral kan inte äventyras. Det visas av de moraliska och rättsliga inflytandet som Sacharovpriset och Nobelpriset har på den kinesiska regeringen. Oavsett regeringens förakt och våld, kan de inte vinna.
KKP:s ledare är mycket orolig för att dessa priser skulle kunna bli en störtflod av varmt vatten på frusen mark.På morgonen den 10 oktober 2008, eskorterades jag från min cell, i det avlägsna Chao Bai fängelset i Tianjin till ett fängelse i Peking, på södra sidan av staden. Avståndet för min mor, hustru och dotters resa för att kunna besöka mig, minskade med två tredjedelar. Ett år senare fick jag veta att det berodde på min nominering till Nobels fredspris och att vinnaren 2008 hade meddelats den dagen.
Jag vill att världen ska veta att bli nominerad eller tilldelas Nobels fredspris ger en obestridlig grad av skydd för fängslade dissidenter i Kina, som berövats sin frihet. Det förbättrar de dåliga förhållanden som de hålls under, deras situation hade varit mycket värre annars. En dag förväntas Liu Xiaobo att vittna om effekten av Nobels fredspris under sin fängelsevistelse.Liu Xiaobo sitter i fängelse för att han hjälpte till med utkastet, ”Charta 08”. Under de tre år som gått sedan starten har 13 000 människor undertecknat denna ”charter” -bara en person av 100.000 i Kina.
Denna situationen är resultat av terror och internetcensuren som de kinesiska ledarna har infört i det kinesiska samhället. Jag skrev under ”Charta 08” kort efter min frigivning tidigare i år. Min fru, Zeng Jinyan, var en av de första att underteckna det. Vid tidpunkten för undertecknandet, kände jag att vi var tillbaka i eran före de olympiska spelen, då vi gjorde många namninsamlingar för mänskliga rättigheter. Vi arbetade ofta med Liu Xiaobo och hade aldrig kunnat föreställa mig att han skulle hamna i fängelse till följd av ”Charta 08”.
Egentligen var Liu Xiaobo:s gripande inte personligt riktat. KKP använde fängelsestraff för att skrämma andra kinesiska medborgare som vill främja konstitutionell demokrati. Stadgan är en beskrivning av ett samhälle som bara tar hand om en del av den kinesiska befolkningen. Vi bekräftar bara de universella värdena. Alla i Kina har rätt att uttrycka sin vision om ett idealsamhälle utan att skrämmas av kommunistpartiets politiska polis. Jag tror att de universella värden som anges i Charta 08 kommer in på den kinesiska konstitutionen och genomföras inom de närmsta 10 åren.Förra året, i december 2010 såg världen den tomma stolen när fredspris gick till Liu Xiaobo, en medborgare i Kina.
Nobels Fredspris kan ofta vara en källa till kollektiv stolthet för en nation, ett land eller en kontinent. Priset hade äntligen kommit till Kina, och största och äldsta autoritärt imperium i världshistorien. Jag tackar Nobels fredspris jury för att de väljer en kinesisk dissident. De kontroverser som uppstått, i Kina och utomlands, spelar ingen roll. Det som räknas är den grundläggande principen om frihet. Varje medborgare som anklagas för ”anstiftan till störtande av statens auktoritet” är oskyldiga. De bör friges omedelbart och villkorslöst, och deras goda namn ska återupptas.
Om vi tror på rättvisa och demokrati, då har vi en moralisk skyldighet till Liu Xiaobo och Liu Xia att se till att Kina blir ett land där rätten till yttrandefrihet och den personliga friheten råder.Vår fiende är det våldsamma maskineriet av tyranner. Vi måste stå emot och ändra det auktoritära systemet, så att det inte blir möjligt att slå ner oliktänkande och människorättsförsvarare. Myndigheterna utnyttjar vår rädsla, vår likgiltighet och missnöje vi har mot varandra. I ögonen på diktatorerna är vi alla mål för förtryck. Det finns inga perfekta människor i den verkliga världen. De vi kallar hjältar är bara vanliga människor som gör otroliga saker. Hjälten är ofta någon som ständigt måste övervinna sin egna rädsla för att fortsätta kampen för frihet.
När vi vill kritisera andra, låt oss först bli hjältar i våra egna principer. I ansiktet av tyranneri, vår rädsla härrör från våra egna meningsskiljaktigheter, som i sin tur förvärrar vår rädsla. Låt oss lägga undan skillnaderna mellan våra åsikter och vårt beteende och acceptera svagheterna i den mänskliga naturen. När vi går samman och accepterar varandra, kommer vi att bilda en motvikt till de autokratiska påtryckningarna och vi kommer att återställa balansen. Låt oss under denna isiga politiska vinter stärka vår solidaritet. Webbplatsen för Nobels fredspris är blockerad i Kina utefter KKP:s riktlinjer.
Precis som Sydafrikas apartheid regim i det förflutna, är Kina nu världens största demokratiska slagfält. Vi har Liu Xiaobo, den blinda medborgarrättskämpen Chen Guangcheng, konstnären Ai Weiwei, mänskliga rättigheters advokat Gao Zhisheng med flera. Vi har hundratals miljoner kinesiska medborgare på nätet och i den verkliga världen, som kämpar tappert för sina medborgerliga rättigheter. Kinas demokratisering rör hela världen. Det är viktigt för att garantera fred i världen. Kina har genomgått många krig och interna konflikter. Det är bara genom rationella och progressiv demokratisering som en fredlig övergång kommer att uppnås. Idag firar vi den arabiska våren och vi hoppas och förbereder oss för Pekings vår.
Vi tackar Nobels fredspriskommitté igen för att ha valt Kina. Och vi tackar världen för att stödet av det kinesiska folket i dess kamp för frihet.” Hu Jia